Bloggen avslutad

Den här bloggen är nu avslutad. Har du vidare frågor om innehåll eller kommentarer vänligen kontakta sidans upphovsman Sanna Trygg på tel 0707-45 73 12.

Obama ny amerikansk president

Barack Obama blir USA:s nya president. Obama blir landets första svarta president någonsin.

Strax innan midnatt klev Obama, tillsammans med sin familj, upp på scenen i Grant Park, Chicago för att tala till de drygt 100 000 åhörarna som befann sig på plats samt till de miljoner människor världen över som följde valet via tv.

Obamas väg till presidentposten har varit lång. I mer än 22 månader har Obama kämpat för att bli USA:s nästa statschef. Det krävdes en seger över Hillary Clinton. Därefter tog han upp kampen med McCain. På tisdagskvällens stod det klart att nästan två år av hårt arbete, politisk kamp och kampanjarbete gett lön för mödan.

Tisdagen den fjärde november 2008 var en förväntansfull dag i USA. I huvudstaden Washington DC hade turistbutikerna på Pennsylvania Avenue redan på förmiddagen sålt slut stora delar av sitt sortimentet. Hyllorna som tidigare proppats fulla med Obama-muggar och McCain-pins gapade tomma. Vid Lincoln Memorial hade hundratals turister och skolklasser slutit upp för att lyssna till Martin Luther Kings tal och för att fira valdagen.
På den klassiska politiker-hangaroundbaren The Old Ebbitt Grill, ett stenkast från George Bushs residens i huvudstaden, beställde kostymklädda män och kvinnor in ostron dagen till ära till ljudet av CNN:s direktsända valvaka. Nyhetsteam från hela världen ockuperade de stora hotellens lobbys för att direktsända med hjälp av inhyrda amerikanska tekniker och på framsidan av Vita Huset hamrade byggarbetare på en stor träbyggnation inför den nya presidentens tillträde i januari.

Vissa väljare samlades på barerna i Georgetown för att följa valvakan via tv, andra följde valet tillsammans med vänner och familj i hemmet. CNN sände ett påkostat och färgstarkt program fyllt med politiska kommentarer, hologram (!) och kvicka rapporter. Den konservativa tv-kanalen Fox News sände en blek och ganska tam debatt. Obamas mediegrupp höll hemsidan uppdaterad i samma takt som resultaten trillade in. McCains sida skyltade dock med ett flera timmar gammalt inlägg utan några kommentarer om valkvällen.

Vid tiotiden stod det klart att Obama vunnit en jordskredsseger i en av de viktigaste staterna, Ohio. Redan då hade han fått över 200 elektorsröster mot McCains 89 och firande demokrater jublade i huvudstaden. Bilder från McCains valevent vittnade tidigt om en dyster tillställning med uppgivna miner.

McCains röster kom blandannat från Alabama, Georgia och Tennesse som alla är traditionellt republikanska stater. I Obamas vinstpott syntes däremot mindre självklara demokratvänliga stater som New Hampshire, Wisconsin och även New Mexico där George Bush vann 2004.

Sammanlagt röstade över 90 procent av befolkningen i Washington DC för Obama. Vid elvatiden när de sista siffrorna började presenteras var Obama uppe i 306 elektorsröster och biltutorna på stadens gator tjöt i kapp med hurrande väljare. Samma siffror togs emot med besvikelse av landets republikaner.

- Vi har kommit till slutet på en lång resa och jag har nu ringt och gratulerat Obama till hans post som landets nya president, sa John McCain när han klockan 23.15 klev ut på scenen i Phoenix för att hålla sitt sista tal som vicepresident år 2008.

Obamas jordskredsseger innebär inte bara att USA får en president från demokraterna. Valets utgång innebär också att hans parti har förstärkt sin majoritet i båda kamrarna i kongressen.

Segern förklaras vara en kombination av en väl genomförd och påkostad kampanj i ett land med en stark vilja till förändring. Obama har även lockat den stora och betydelsefulla andel av väljarna som inte känt sig attraherade av det monokroma vita republikanska partiet.

Bye bye Bush

Det har blivit dags för George Bush att lämna plats åt USA:s nya president. Åtta år som amerikansk president och som en av världens mest inflytelserika makthavare är över.

Vi är många som minns det dramatiska valet år 2000 när Al Gore förlorade mot sin motståndare på marginalen. Vi minns terrordådet 9/11 och Bushs beslut om att invadera Irak. Vi minns kriget mot terrorismen, de första bilderna när amerikanska trupper rullade in i Bagdad och svenska nyhetsankare varnade för starka bilder när SVT visade bilder på livlösa kroppar. Människor som mördats i Irak.

Men vi kommer även ihåg hur Bush såg till att Saddam Hussein greps och ställdes inför rätta. Och vi kommer också ihåg hur USA inledde kampen mot talibaner och för ett bättre samhälle i Afghanistan. Ett land som få kunde placera på kartan och som få kände till innan Bush blev president.

I januari i år lämnar George Bush över stafettpinnen till hans efterträdare. Han lämnar efter sig ett land i djup ekonomisk kris. Han lämnar även efter sig ett land med stigande arbetslöshet, med minskad tillväxt och med ökande klyftor mellan rika och fattiga. Han lämnar en infekterad situation i Irak och dessutom problemet Iran. Men han lämnar också efter sig ett land med flest Nobelpristagare i världen. Ett land där vem som helst kan bli vad som helst och som har världens bästa universitet. Han lämnar även ett land där Google, Microsoft och flera av världens mest inflytelserika företag väljer att ha sin bas.

Bush kan se fram emot ett liv långt bort från rampljuset och den politiska arenan. Han kan istället att hänga på ranchen med sin familj. Kanske få mer tid att jaga, som han tycker mycket om.

Men efter några månader av återhämning hoppas jag att Bush sätter sig ner vid skrivbordet och skriver En bok av Bush. Som ger svar på de frågor som journalisterna aldrig ställde till presidenten eller som han valde att aldrig svara på. Till exempel om det stämmer att ett enda flygplan tilläts lyfta strax efter flygplansattacken 9/11 för att plocka upp Bin Ladens familj? Eller hur Bush kände då det stod klart att Irak aldrig hade några kärnvapen?

Intensiv charmoffensiv

Valdagen närmar sig. Trots månader av intensivt kampanjarbete med resor, tal och tv-intervjuer lägger presidentkandidater nu in en sista växel. Obama besöker Colorado och Nevada och har dessutom hunnit med Ohio som är en nyckeldelstat i valet eftersom det brukar vara mycket jämt mellan republikaner och demokrater där. Ingen republikan har någonsin vunnit valet utan att först ha kammat hem flest röster i Ohio. MCain har siktet inställt på väljare i Pennsylvania och New Hampshire där demokraterna vann 2004. Han kommer dessutom att hålla ett midnattstal natten mellan söndag. Dagen därpå besöker han inte mindre än sju delstater.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna har Obama 51 procent av rösterna. McCain har 45 procent.

En av väljarna som Obama och McCain fortfarande har en chans att påverka är Christina Lewis. Hon tillhör de fyra procent av den amerikanska befolkningen som inte har bestämt sig än. För henne är valet svårt.
-Ingen av kandidaterna är trovärdig. Jag har väldigt, väldigt svårt att välja, säger hon.
Hennes son går på det välrenommerade New York University. Christina Lewis säger att även hans klasskamrater också har svårt att bestämma sig.
-Du, vet det är riktigt smarta killar som går där. Men de tycker inte heller att någon av kandidaterna har tillräckligt med varken erfarenhet från politik eller goda idéer. Min son tycker som jag, McCain och Obama lovar för mycket, deras mål är inte verkliga, säger hon.

Christina Lewis kommer att bestämma sig på valdagen är därmed en av de väljare som republikanerna brukar vara bäst att locka till sig i slutspurten. I förra valet gick Bushs valarbetare ut stenhårt de senaste dagarna och det sägs vara tack vare den insatsen som han vann över John Kerry.

Väljare oroliga för valstrul

För tredje året i rad kan amerikanska väljare rösta i förväg. I år förväntas 35 procent rösta innan den 4 november. I presidentvalet år 2004 röstade 22 procent innan valdagen. Det uppger Early Voting Information Center at Reed College, Portland.

Men många väljare är rädda att deras röster aldrig räknas. Tidigare problem med rösträkningen har gett en bitter eftersmak. I valet för fyra år sedan ifrågasattes räkningen i delstaten Ohio, som kom att avgöra hela valet. När Al Gore Och George Bush kämpade om presidentposten år 2000 räknades aldrig alla röster i Florida. Hans Leibold är en av dem som inte tänker rösta i förväg.
-Jag vågar faktiskt inte. Jag vill kunna lita på mitt land men mitt förtroende för regeringen har fått sig en törn efter tidigare val. Jag är helt enkelt rädd att min röst inte räknas, säger han.
Hans Leibold kommer att ta ledigt från sitt arbete i en skivbutik i East Village på Manhattan för att åka till sin hemstad och rösta på valdagen.
-Jag tar det säkra före det osäkra och går tillsammans med mina föräldrar till en riktig vallokal. Det känns bättre, säger han.

Efter fiaskot i Florida tillkom en ny lag, Help America Vote Act. Lagen skulle se till att krånglande stämpelmaskiner byttes ut till datorer där väljaren enkelt trycker på en skärm. Sammanlagt satsades 25 miljarder kronor. Enligt siffror från USA Today och Election Data Services kommer 32,6 procent rösta via elektroniska system i år, 56,2 procent får sina röster räknade med hjälp av optisk inläsning. Bara 0,2 procent av de amerikanska rösterna räknas för hand.
-Men jag fortfarande är skeptisk. Det är klart att det är bra att man har en mer modern och säker teknik men det är inte där problemet ligger, säger Noah Gallagher och menar att regeringen inte tagit problemet på allvar.
- Att inte varje röst räknas är ett mycket allvarligt problem. Att bara fixa nya maskiner räcker inte.

I USA finns det 10 000 valdistrikt. Hittills har flest demokrater röstat tidigt.